Sara är en glad aktivist. På allvar.
Tänk fattiga människor, att de ändå är så GLADA. De bryr sig om varandra, dansar och skrattar, bjuder på cigaretter till höger och vänster. Det är Härligt. Medan vi rika i Sverige står och surar i varsitt hörn av busskuren och har Dåligt Samvete för att vi har det så bra. Det är priset på välfärden. Man kan också vara engagerad i nån stor Sak, vilket med största sannolikhet är en Mycket Allvarlig Sak. Alltså på riktigt allvar nu. Utan ironi. Men måste man ha tråkigt medan man arbetar för den Mycket Allvarliga Saken? Kan det inte rent av vara mycket allvarligt att ha roligt, medan det tråkiga är rätt så meningslöst? Eller tappar man bort vad det faktiskt handlar om i allt flams och glam?
I helgen verkar i alla fall rolighetsaktivisterna sammanstråla i Stockholm. Ikväll Dandanat Sweden, musikfestival från Betlehemsutbyte i city och Aktivistcocktail för Brasilien på Södra Teatern. När du återhämtat dig kan du få en egen clownnäsa om du släpar dig till Hornstull, Söder på söndag där Clowner utan gränser ordnar Clownnäsans dag. Nästa vecka blir det dags för utvärdering och botgöring om vi tappade bort Saken. Ses!
