Vad är ditt liv?

Kanske räcker på gravstenen

Jag håller andan. Hjärtat klappar hårdare. Håren reser sig på armarna. Jag får svårt att svälja och blinka. Jag känner exakt som när Clarice Starling ringer på dörren i När lammen tystnar. Fel dörr. Men idag är det ingen film, det är nyheterna. Nyheterna om 100 000 människor som var och en kliver ut ur tystnaden och rädslan, ut på gatan och blottar sig och sin kropp tillsammans med sina drömmar om frihet och framtid.

Ett liv i Burma kanske inte känns så stort så här långt bortifrån. Men vad kan vara större än detta?

Exit light, enter night...

Simple lang, switch off!

Visst såg min vecka intressant ut i förra inlägget? Då ska ni se FNs generalsekreterares dagsschema. Idag är Ban Ki-Moon värd för lite global uppvärmning av statschefer - inkl. Reinfeldt - och andra politiska högdjur från 150 länder. Reinfeldt lanserar en kommission för att klimatsäkra världens biståndsinsatser och ska prata i enrum med generalsekreteraren. I 20 min. Deltagarna på FN-mötet ska förbereda sig inför decembermötet på Bali då de ska komma överens om vad som händer efter Kyotoavtalet tar slut 2012. Miljöorganisationen Greenpeace träffade generalsekreteraren förra veckan och enligt deras nyhetsbrev uppmuntrade han dem att organisera opinionen för action - läs: för bindande åtaganden om sänkningar av koldioxidutsläppen.

Själv ska jag pröva 7-stegsmodellen. Det verkar vara nåt slags omvänd kokande-grodan. Ni vet den där liknelsen att vi gradvis vänjer oss vid klimatuppvärmning och miljöförstöring så vi inte fattar när det blir dödligt. Fast det här är att koka sig på ett bra sätt. Varje vecka i 7 veckor får man ett mejl från Greenpeace som talar om en sak man kan göra för klimatet. Man börjar med att stänga av lyset när man går hemifrån och på slutet hänger man där i en banderoll under ett flygplan och sjunger "let the sunshiiiiine, leeeeet the suuuun shine iiiiin". Jag är redo. Är du?

You gotta ask yourself, do you matter. Well, do you, punk?

21/9 2008 - European Social Forum i Malmö är slut. När du går hem efter alla föredrag, workshops och möten efter möten efter möten - har du förändrat? Eller var alla aktiviteter ett sätt att kanalisera din kreativitet och ditt missnöje ... rakt ut i sanden? Var du den duktiga deltagaren, som makten kan peka på och säga "titta, vi är jääättesnääälla, de får vara jääätteaktiva" när du än en gång pratat dig hes om hur jävligt det är i mellanöstern eller hur bra en watercone är i öknen? Eller var du verkligen en del av en folklig organisering, ett skapande, en uppbyggnad av nya alternativ?

Ungefär så frågar jag mig ibland. Men inte bara jag tydligen - utan även forskare! T ex en Henrik Nordvall (på s 66 en sammanfattning av en sprillans artikel). Han forskar på kopplingar mellan den globala sociala rörelsen och folkbildning! Det ena mer utanför, det andra mer inne i Systemet. Vad kan vi ge varandra?

Sara Andersson, från Attac Sverige, som är med och organiserar ESF Malmö vill att "folkrörelsetraditionen och den demokratiska tradition som finns här" ska "demokratisera och utveckla forumprocessen" (från nya Attac-tidningen Alt). Inte lite - om ett socialt forum liknar andra storsamlingar jag varit på. Hon verkar tro lika mycket på folkbildningen som Säpo gör ;-) Men gör du? Gör jag? Gör vi? Spelar roll alltså?

ps. rubriken är en parafras på ... ja om inte du vet det så gör nåns pappa det. fråga honom. ds.

Estas macho, hombre?

Bolivia - men var e grabbarna?

Inbillar jag mig eller är det mer manligt att vara Latinamerikaaktivist? Det slog mig häromveckan på ett ABF-seminarium om Venezuelas president Hugo Chavez. Publiken var musiker, slackers, vänsterstereotyper, intellektuella och kostymklädda. Och män. Jag är så van vid folkbildning och fredsarbete att jag normalt inte reagerar på att det är sjukt kvinnodominerat. Förrän jag förvånat såg mig omkring och tänkte "jahaaa, det är HÄR de är". Det är nåt macho över Latinamerika, det är revolution och vapen och landockupation och kämpa från bergen. Det är inte hjälpa stackars fattiga svältande barn eller hålla händer för fred. Det är Ya Basta! istället för "there won't be snow in Africa this Christmas time".

Men det ska inte hindra någon från att ta sig till Glassfabriken i Malmö i helgen - tvärtom! Där visas fotouställningen Lucha och dokumentärfilmer - om dragqueens från La Paz och andinska anarkafeminister och förstås gruvkooperativister och revolutionära filmmakare ;-). Den är grym och på turné, jag såg den i Göteborg i våras.

Allt är gjort av ungdomsorganisationer i Bolivia tillsammans med medieelever från Hola folkhögskola i samarbete med UBV Latinamerika. Precis som vykortet här ovanför, plåtat av Deysi Colque C, Lider (Linnea Institucional de Desarollo Rural), publicerat med vänligt tillstånd från A. Enqvist.

ps. Lucha betyder kamp på spanska... ds.

Byta svett

Right here is where you start paying. In sweat.

Kultur är så fascinerande. I inga andra aktiviteter kan det bli så uppenbart uselt om man inte lägger in sin själ, sticker ut hakan, riskerar nåt. En dålig rapport kan sminkas med långa ord och snygga diagram. Dålig dans är ju helt obeskrivligt plågsam för alla inblandade.

Därför är jag också fascinerad av kulturutbyte som bistånd. Eller det heter ju helst inte bistånd utan utvecklingssamarbete i partnerskap. Men alla som försökt vet nog hur svårt det kan vara att vara partners när en har alla pengarna och längre skolgång och längre argument som kan tysta vår "partner". Så länge vi håller oss på den abstrakt intellektuella nivån i alla fall.

Men när man ska skapa nåt ihop måste man ju gå ut på linan och satsa. Inte pengar. Utan kropp och själ. I fredags såg jag smakbitar av Bildas musikfestival Dandanat som de kör i Palestina en gång om året. Musiker och dansare från Sverige och Palestina visar upp sin grej för varandra och sen skapar de akter ihop. Dansgruppen Vilda (på bilden) var där och svettades ner hela dansgolvet. De utvecklade (sic!) en dansföreställning i samarbete (sic!) med en palestinsk dansgrupp som var grymt bra på att hoppa, medan Vilda var bättre på att snurra. Partnerskap.

ps1. Bilda är ett studieförbund. ds

ps2. Jag hoppas ni uppskattar att jag avstod från ordvitsar kring Vilda och Bilda. Det var svårt. ds.

Hur kul får man ha?

Sara är en glad aktivist. På allvar.

Tänk fattiga människor, att de ändå är så GLADA. De bryr sig om varandra, dansar och skrattar, bjuder på cigaretter till höger och vänster. Det är Härligt. Medan vi rika i Sverige står och surar i varsitt hörn av busskuren och har Dåligt Samvete för att vi har det så bra. Det är priset på välfärden. Man kan också vara engagerad i nån stor Sak, vilket med största sannolikhet är en Mycket Allvarlig Sak. Alltså på riktigt allvar nu. Utan ironi. Men måste man ha tråkigt medan man arbetar för den Mycket Allvarliga Saken? Kan det inte rent av vara mycket allvarligt att ha roligt, medan det tråkiga är rätt så meningslöst? Eller tappar man bort vad det faktiskt handlar om i allt flams och glam?

I helgen verkar i alla fall rolighetsaktivisterna sammanstråla i Stockholm. Ikväll Dandanat Sweden, musikfestival från Betlehemsutbyte i city och Aktivistcocktail för Brasilien på Södra Teatern. När du återhämtat dig kan du få en egen clownnäsa om du släpar dig till Hornstull, Söder på söndag där Clowner utan gränser ordnar Clownnäsans dag. Nästa vecka blir det dags för utvärdering och botgöring om vi tappade bort Saken. Ses!

Det man inte har i fingrarna får man ha i övertid

Johan vill ha (ännu) mer pling i lådan.

Han sitter i FBNs styrgrupp.

Ritar du OH-bilder för hand medan dina kolleger kör lektioner via Youtube? Kolla IT för pedagoger. Har du samlat din övertid genom att söka pengar till att Carlos, Mirnije, Zoe och du MÅSTE träffas om det där superviktiga gemensamma internationella utvecklingsprojektet? Då kanske du vill veta hur man egeenkligen kan använda det där NÄTET som alla pratar om. Pröva CFLs höstprojekt.

Allt finns på FBN. Folkbildningsnätet alltså. Det går också att bara drälla runt. Det är rätt najs. De har t o m en internationell temasida som hela tiden uppdateras med grejor som händer. Häromdagen hittade jag några själsfränder med globala hjärtan, drama för förändring och Sensus' nya föreläsningsserie om könsroller i väpnade konflikter. Nästan varje vecka. Jag MÅSTE gå. Men aaarrrggghhh: NÄR? Det måste väl räknas som arbetstid?

Ps. CFL=Centrum för flexibelt lärande. Ds

Ps2. Är det nån som har uppfunnit OH-sudd ännu? Ds.

JAGVECKA3: Ich bin eine Fraue

Destination unknown

Män får mer jobb som ger lön än kvinnor. Män får också mer lön för jobb de får. Mer arv. Mer lån. Mer näringsrik mat. Mer utbildning. Oavsett klass är män överklassen inom den. Allt detta trots att män arbetar mindre än kvinnor och trots att ett samhälle får högre avkastning på investeringar i kvinnor än i män. Kort sagt, det kostar att vara kvinna. Mer än att vara man. I snitt i världen.

Trots detta kan man tydligen idag, 2007, gå på konferens på tema "globalisering och jämlikhet" där fyra ekonomer från olika delar av världen kan presenteras som experter utan att de kan problematisera vem som ska vara jämlik med vem. Som ekonomisk jämlikhetsexpert kan man (sic !) t o m svara "jag vet inte så mycket om kvinnofrågor".

År 1963 besökte USAs president John F Kennedy dåvarande Västberlin och sa "Ich bin ein Berliner", för att uttrycka sin solidaritet med medborgarna i den delade staden. I globaliseringens år 2007 väntar vi fortfarande på att en man ska säga "Ich bin eine Fraue" - Jag är en kvinna.

Länktips: Makt och privilegier - om könsdiskriminering och fattigdom, en rapport från Gerd Johnsson-Latham som forskat i ämnet

JAGVECKA2: Tack Bush för MITT projekt

Cykel 6 minuter. Blöt o kall 6 timmar. Dumma Bush.

"The American life style is not up for negotiations" sa Bush d ä i samband med Rio-konferensen 1992 om hållbar utveckling. Sonen hans vägrar fortfarande att skriva på Kyotoprotokollet (tillägg till den internationella konventionen om klimatförändringar) där 36 industrialiserade länder gör bindande åtaganden om sänkningar av sina koldioxidutsläpp. Nu driver han på en parallell process för "Major Emitters" som Climate Action Network kallar "att göra ingenting, i större skala". Det är såna som han som skapar efterfrågan på projekt som mitt. Men vi folkbildare ger alla en andra chans!

I lördags hade ABF Stockholm en klimatdag för folket. Den 24 september har FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon en för länder. Över 100 har sagt att de kommer. De ska preppa för Bali i december tema "Efter Kyoto" - avtalet går ut 2012. Vi måste göra nåt. Typ HALVERA våra koldioxidutsläpp. Då räcker det nog inte att klicka i "jag vill klimatkompensera" och betala 50 spänn när man köper julbiljetten till Bali?

Tack och lov finns det mängder av sätt att bli klimatsmart. Så kanske man slipper bli nerregnad i september 2017. Eller?

Om du och ditt studieförbund/din folkhögskola brinner för de här frågorna och vill vara med på erfarenhetsutbyte, inspiration, kompetensutveckling så ... mejla mig (eftersom jag inte lyckats få ut info på nätet). pernilla.johansson@folkbildning.net

Länktips:

Testa hur mycket koldioxid din matkasse producerar och hur du kan minska mängden

ABFs klimatskola

Climate Action Networks nyhetsbrev från augustimötet i Wien om klimatkonventionen

JAGVECKA1: Intervju med MIG

Pernilla och Jan badar i rent, offentligt vatten

Härmed startar en ny sorts inlägg, typ "fint och fult" i folkbildningen. Alltså, vad är fint att säga och vara - kanske altruist - och vad är fult - kanske egoist? För att testa har jag utropat denna vecka, v 36, till JAGVECKA. (Som om det inte vore ego nog att bara ha en blogg.) Det är ju mycket snack om att man måste ta hand om sig själv för att kunna ta hand om andra, älska sin nästa såsom sig själv, skapa små luckor av kvalitetstid för egen påfyllning. Men när nån väl gör det blir man ofta lite irriterad. Vaddå gå och simma - vi har ju seminarium om VATTENFRÅGAN! Folk DÖR faktiskt av privatiseringen, och du ska gå och SIMMA. I RENT vatten i en SKATTEFINANSIERAD bassäng!

Jag utmanar alla att ha en JAGVECKA och testa taket. Hur ego får man vara?

Inte redo? ABF Stockholm visar film om vatten kl. 18.

Läs mer om mig i intervjun på de fantastiska pedagogiska resurssidorna.