Sara är en glad aktivist. På allvar.
Tänk fattiga människor, att de ändå är så GLADA. De bryr sig om varandra, dansar och skrattar, bjuder på cigaretter till höger och vänster. Det är Härligt. Medan vi rika i Sverige står och surar i varsitt hörn av busskuren och har Dåligt Samvete för att vi har det så bra. Det är priset på välfärden. Man kan också vara engagerad i nån stor Sak, vilket med största sannolikhet är en Mycket Allvarlig Sak. Alltså på riktigt allvar nu. Utan ironi. Men måste man ha tråkigt medan man arbetar för den Mycket Allvarliga Saken? Kan det inte rent av vara mycket allvarligt att ha roligt, medan det tråkiga är rätt så meningslöst? Eller tappar man bort vad det faktiskt handlar om i allt flams och glam?
I helgen verkar i alla fall rolighetsaktivisterna sammanstråla i Stockholm. Ikväll Dandanat Sweden, musikfestival från Betlehemsutbyte i city och Aktivistcocktail för Brasilien på Södra Teatern. När du återhämtat dig kan du få en egen clownnäsa om du släpar dig till Hornstull, Söder på söndag där Clowner utan gränser ordnar Clownnäsans dag. Nästa vecka blir det dags för utvärdering och botgöring om vi tappade bort Saken. Ses!
2 kommentarer:
Tänk vad sant. Varför måste allt vara så förbannat TRÅKIGT bara för att det är VIKTIGT? Ärligt, det är ännu tråkigare utanför aktivistbranchen. Var hittar man (jag är ingenjör) forum för inspirerande mingel, underhållning och dialog inom min värld???
Ha! Bra fråga - i fel forum. Jag är i alla fall proppfull om fördomar om trååååkiga ingenjörer (inte DU förstås ;-)!) så jag kan nog inte hjälpa till. Men du kan väl gamla ordspråket "om du ser vad som behöver göras så betyder det att DU kan göra nåt åt det".
Är dessa likasinnade?
http://www.webtrotter.se/ilsefin/2007/06/28/slojd-och-ingenjorer/
http://basic70.wordpress.com/2007/07/11/varfor-vill-ingen-bli-ingenjor-langre/
Skicka en kommentar